Den skyldige

Kapitel 1

WILL ROBIE HUKADE som en skugga vid ett fönster i en övergiven byggnad, i ett land som för närvarande var en av USA:s allierade.

I morgon skulle den saken förändras.

Under årens lopp hade Robie varit ensam i många öde byggnader i främmande länder, taktiskt placerad vid fönster med vapen i händerna. Normalt sett försökte man undvika att folk stod bredvid och tittade på när man döda på långt håll med ett prickskyttegevär laddat med höghastighetsammunition och försett med optik i världsklass.

Robie var och skulle förbli ett taktiskt vapen. Mer långsiktiga strategier sköttes yrkesmässigt av andra, framför allt politiker. Sådana människor var också i många fall lönnmördare. Fast i stället för att döda med kulor var de mestadels mutade till att genomdriva lagar, av personer med mer pengar än som var nyttigt för dem. Och de skadade långt fler människor än Robie någonsin skulle kunna göra.

Han studerade gatan fyra våningar under honom.

Allt var lugnt.

Nå, det kommer det inte att förbli. Inte när jag gjort det jag kommit hit för att göra.

Han hörde en röst i öronsnäckan. Den gav en mängd information i sista minuten och bekräftade alla detaljer i ”expedieringsplanen”, ett mycket rättvisande namn. Robie absorberade alltsammans, precis som han gjort så många gånger förr. Han tog in informationen, ställde några relevanta frågor och fick order om att vara beredd. Alltsammans ingick i den yrkesmässiga ekvationen, allt var normalt, om nu något kan vara normalt i en situation där slutresultatet var en människas våldsamma död.

Han hade inte haft ambitionen att döda andra på befallning av en fåtalig elit. Men här befann han sig ändå, som en del av en enhet som uppträdde under falsk flagg, och var löst knuten till en hemlig underrättelseorganisation känd under den akronym på tre bokstäver som människor överallt från Bangor till Bangladesh omedelbart skulle känna igen.

Han hade hamnat där gradvis.

Allra först kom utbildningen där måltavlorna till en början bestod av papper, sedan lera och till sist skyltdockor som blödde förvånansvärt verklighetstroget blod inneslutet i hårda förpackningar i bålen och huvudet. Han visste inte exakt när plastköttet och Hollywoodblodet förvandlats till riktigt kött och riktiga blodkroppar. Kanske hade han undermedvetet skjutit undan detta mest transformerande steg i sin utveckling. Men det var fullständigt sant att han aldrig sett bakåt och försökt komma fram till exakt hur han hamnat där han befann sig.

Med skj