Redan i sin första bok, «Den skamlösa nyfikenheten», som handlade om hur läkare ska möta sina patienter, vävde Astrid Seeberger in minnen från en mycket dramatisk barndom. I sin första roman står denna barndom i Tyskland helt i centrum.
«Nästa år i Berlin» handlar om hennes familjs öden och främst om modern som märktes för hela livet av sina upplevelser under andra världskriget. Där finns också fadern som spelar bort mörkret med sitt valthorn och gör uppfinningar, och morfadern som går omkring som en kung även när han efter kriget hamnar på en socialistisk kolchos, och de två morbröderna, Ewald och Bruno. Det är en roman om kärlek och längtan, om förtryck och förtvivlan. Och om den litteratur och konst som morfadern älskar med en kärlek som aldrig sviker, som följer honom som en ledstång i mörkret och som inget krig, ingen diktatur kan ta död på.
